inte så fint
Jag älskar att skriva
Men ni behöver inte läsa detta
Det är bara jag som har lust att få skriva av mig
enjoy♣
Nu var det mörkt ute. Löven på träden hade börjat gulna och falla till den allt mer kalla marken för länge sen, snart var träden bara skelett, men jag hade inte hunniot med, för mig var det fortfarande nytt.
Förlorad i mina egna tankar och drömmar lät jag mig själv flyta bort för att glömma bort verkligheten utanför.
Ikväll hade jag vaknat upp och kollat ut.
Gula träd.
Frost var sakta men säkert på sin väg, letandes över de levande gräset och blommorna som snart hade gjort sitt för sommaren. Lik som en stor kall hand, vi kan också kalla den vita döden, tog med sig allt liv i växtligheten och lämnade efter sig kyla och snart, även snön.
Jag ångrade att jag inte hade vaknat upp tidigare.
Jag tänkte på mina skolkamrater, de som stolt hade visat upp sina bara armar och ben trots att det var alldeles för kallt nu för allt för avslöjande kläder. Solen hade smekt över deras kroppar och gjort dem gyllenbruna, mörkbruna, eller vissa bara röda. Men under sommarlovet hade mina kamrater låtit solens strålar slicka deras kropp, medan jag själv hade drömt mig bort med huvtröja och jeans.
Jag hade inget att skylta med.
De hade massor att berätta från lovet.
Jag hade inte så mycket, jag hade låtit teven ha sin gång, utan att riktigt ta åt mig av vad som hände där heller.
Så gick det på i flera år, men det var aldrig riktigt någon som tänkte på det.
Förutom jag.
Det ansågs normalt att ha en i sin klass som stack ut, men den som gjorde det, var hon okej med det?
Det vet jag inte.
Jag ansåg inte migsjälv som någon av dem förän jag såg viskandet sprida sig i lokalen när jag en dag trotsat mig själv och burit en färgglad kort tröja och uppsatt hår.
___________________________♣
Kärleken hade funnit mig, och jag hade funnit den.
Bekräftelse var något jag sökte och jag fann den
genom det, fann jag kärleken
Men det är ingenting jag behöver gå in på.
Vill bara göra klart att detta INTE är en relaterad historia till mig på något vis
Jag är ju liksom populär, hallå elle.
Peace.
Men ni behöver inte läsa detta
Det är bara jag som har lust att få skriva av mig
enjoy♣
Nu var det mörkt ute. Löven på träden hade börjat gulna och falla till den allt mer kalla marken för länge sen, snart var träden bara skelett, men jag hade inte hunniot med, för mig var det fortfarande nytt.
Förlorad i mina egna tankar och drömmar lät jag mig själv flyta bort för att glömma bort verkligheten utanför.
Ikväll hade jag vaknat upp och kollat ut.
Gula träd.
Frost var sakta men säkert på sin väg, letandes över de levande gräset och blommorna som snart hade gjort sitt för sommaren. Lik som en stor kall hand, vi kan också kalla den vita döden, tog med sig allt liv i växtligheten och lämnade efter sig kyla och snart, även snön.
Jag ångrade att jag inte hade vaknat upp tidigare.
Jag tänkte på mina skolkamrater, de som stolt hade visat upp sina bara armar och ben trots att det var alldeles för kallt nu för allt för avslöjande kläder. Solen hade smekt över deras kroppar och gjort dem gyllenbruna, mörkbruna, eller vissa bara röda. Men under sommarlovet hade mina kamrater låtit solens strålar slicka deras kropp, medan jag själv hade drömt mig bort med huvtröja och jeans.
Jag hade inget att skylta med.
De hade massor att berätta från lovet.
Jag hade inte så mycket, jag hade låtit teven ha sin gång, utan att riktigt ta åt mig av vad som hände där heller.
Så gick det på i flera år, men det var aldrig riktigt någon som tänkte på det.
Förutom jag.
Det ansågs normalt att ha en i sin klass som stack ut, men den som gjorde det, var hon okej med det?
Det vet jag inte.
Jag ansåg inte migsjälv som någon av dem förän jag såg viskandet sprida sig i lokalen när jag en dag trotsat mig själv och burit en färgglad kort tröja och uppsatt hår.
___________________________♣
Kärleken hade funnit mig, och jag hade funnit den.
Bekräftelse var något jag sökte och jag fann den
genom det, fann jag kärleken
Men det är ingenting jag behöver gå in på.
Vill bara göra klart att detta INTE är en relaterad historia till mig på något vis
Jag är ju liksom populär, hallå elle.
Peace.
