hejdå
så nu orkar jag inte skriva mer, mår apa idag, kanske druckit för lite vatten eller så .
ha en bra helg!!
har fått konkurrens....
www.fotgren.blogg.se
Mitt Locus amoenus
Träden skymmer mig för min omvärld och vattnet runt min sittplats glittrar i både solsken och moln. Jag sitter på en sten med gammal, gulblekt mossa. Här råder bara stillhet och lugn, här finns varken gott eller ont. En sjö sträcker sig ut framför mig och två små öar vilar i sin stillhet mittemot min egen. Bredvid mig och min sten bor en fågelmamma och sina tre fågelbarn. Jag kan höra dem pipa efter sin mat och mammans lugnande, flaxande vingslag när hon kommer tillbaka med dagens middag. Vattnets vågor guppar sakta och harmoniskt mot min sten, men också mot sjögräset som klättrar sin väg upp mot land.
När jag reser mig upp på stenen för att kolla ut över sjön skrapar mina sandaler mot stenen i ett härligt ljud som får mig att njuta av de små detaljerna. Gruset som jag sparkade av stenen av min klumpighet rullar lätt ned i vattnet med ett klunk, som gör att vatten skvätter upp på sidan, men snabbt försvinner i solen. På denna plats finns bara lugnet, och tystheten, det är ett paradis för alla med känsliga öron, som jag.